HENRIK KARLSSON/N

Tittar man i mitt bildarkiv så kommer man att finna att detta är en av de första bilderna jag har fotograferat i maj som det är snö på. Aldrig förr har jag varit så långt norrut i början av maj så att landskapet mer påminner om ett vinterlandskap än ett vårlandskap.

Idag har vinden varit hård och rivit upp stora vågor på fjällsjön, svarta himmlar har passerat fjällen och emellanåt kommer en kraftig snöby.

Bilden föreställer Tunnsjön och är fotograferad med en 8 sek lång slutartid för att "släta ut" vågorna.

April är årets första vårmånad. I södra Sverige blommar vitsipporna sedan länge men längre norrut är det lite som minner om våren vid en första anblick, i alla fall för en sydsvensk. På fjället ligger snötäcket ännu tjock men vårens tecken finns här. Fjällbäckarna porlar under snötäcket och i en sydsluttning, nära trädstammar, där snön smält syns de första tussilagosen.

Tidigt på morgonen eller kanske snarare sent på natten, klockan 3, hörs ett av de tydligaste vårtecknen, tjäderns kluckande. Jag har tagit mig långt norrut för att uppleva tjäderns spel i snö och i en miljö som inte är den tjädermiljö man som sydsvensk är van vid. Här finns inga hällar med grovstammig tall, här är miljön istället lavbemängd gran och fjällbjörk. En fantastisk miljö att få se och att uppleva tjädern i.

Under våren har jag jobbat mycket med att dokumentera orrarnas lek. Dagar när hönorna inte visar sig på spelplatsen är det ganska "lungt". Hanarna står på sina tuvor och bara om någon annan hane kommer för närma blir det fart. Har försökt fånga orrens rörelse, när han närmare sig sin utmanare, i denna bild. Slutartiden i denna bild är 1/20 sek.

Bilden är inte fulländad men ett bra försök...

Det är bara att jobba vidare.

Tidigt i våras  hoppades jag på att få fotografera orrspel i snö men ju närmare tiden för orrarnas spel desto snabbare smälte snön. Jag hade insett att dessa bilder får vänta till ett annat år. Men nu till påsk så utlovades det SNÖ och antagligen var jag en av ytterst få som jublade över detta. På plats i mitt gömsle på kvällen innan så vräkte regnet ner och temperaturen var ett par grader plus. Hoppet om snö började vika, efter ett par timmars sömn vaknar jag och tittar ut och ser att marken täcks av ett tunt snötäcke. Faller tillbaka in i sömnen men vaknar snart igen, nu av att orrarna har kommit till spelplatsen. Spelet är avvaktande och man kan känna tupparnas missnöje med snö och stark nordväst vind. Morgonen ger dock några fina bilder med svarta fåglar och vit snö.

För mig är tranan vildmarken personifierad. I dag hörs åter tranans rop högt ut över skogsmarken. Annat var det bara för några årtionden sedan. I början av 1990-talet fanns bara drygt 1 000 par tranor kvar i Sverige, en intensiv jakt hade decimerat stammen. Nu har stammen återhämtat sig och man beräknar att det kan finnas uppåt 20-25 000 par i Sverige. Trots detta finns fortfarande hot mot tranan, ett av de största problemen är att det fortfarande förekommer utdikning av våtmarker.

Förra året möte jag tranan ute på en myr i Småland så nu är jag åter på myren för att förhoppningsvis åter möta vildmarkensfågel. Mitt i natten hör jag deras rop ljuda över landskapet, spänningen stiger - ska tranorna komma framför mitt gömsle när dagen gryr.

Sakta kommer gryningen och på avstånde kan jag både se och höra tranparet. De närmar sig sakta åt mitt håll och i ett gult morgon ljus kan jag ta några bilder på tranan innan den lyfter för att återförenas med sin partner några hundra meter bort.

På morgonen när jag går ut möts jag av ett ljud som minner om vildmarken, en havsörn sitter inte långt från mitt hus och ropar ut över sitt revir. För inte länge sedan var denna fågel på väg att försvinna från vårt land, idag ligger reviren tätt i kustbandet. För att få än mer närkontakt med örnen beger jag mig ner till kusten. Ganska snart dyker den första örnen upp, den glider sakta fram över Kalmarsund. Med kusten mer eller mindre fylld med havsörnsrevir blir striderna, för att hålla oönskade konkurrenter borta, många och krävande. "Min" örn verkar dock vara stark och även i dag lyckas han hålla sitt revir. Men för att lyckas med den kommande häckningen kommer han att behöva vinna många fler strider.

Härom dagen fick jag besked från den internationella fototävlingen OASIS Photo Contest 2011 att två av mina bilder har blivit prisbelönta. I klassen för däggdjur placerade sig min bild av en kronhjort på sjätte plats och i landskapskategorin delade min bild från ett vintrigt vindpinat Ottenby elfte platsen.

OASIS är en italiensk naturvetenskaplig tidskrift som varje år arrangerar naturfototävling. I år deltog fotografer från stora delar av världen med sammanlagt 20 000 tävlingsbidrag. Bland de prisbelönta fotograferna märks "stora" namn som Erlend och Orsolya Haarberg (Norge), Bence Mate (Ungern), Nuno Sa (Portugal), Misja Smits (Holland), Mike Lane (Storbritanien) m fl.

Vill du se mina och alla andra prisbelönta bilder klicka här:  www.oasisphotocontest.com/partecipanti.html

Tillbringade större delen av dagen i skogen vid våran matning för skogens mesar. Den stränga kölden gjorde att mesarna var mycket aktiva och kom på ständiga besök. Under förmiddagen var det ett fint motljus att jobba med och ibland föll lite snö ner från grenarna ovan.

Blåmes i "snöfall" får bli dagens bild.

I vinter bedrivs ett mindre projekt med att mata småfåglar i skogen. Målsättningen med projektet för min del är att få bra bilder på tofsmes i snöfall och motljus.

   SMHI:s prognos för lördagen var att det skulle komma ett nederbördsområde med snö från väster och att det skulle börja snö vid 11 tiden i Växjö området. På morgonen körde jag till matningen med hyggliga förhoppningar om en bra fotodag. 

   När jag satt mig i gömslet var fåglarna snart framme och den första tofsmesen satte sig fint på en gammal död björk. Nu väntade jag bara på snön för att få förutsättningarna jag ville ha. Snön dröjde dock och tiden gick, inte förrän vid kl 3 började det snöa men nu var alla fåglar borta.

   Jag fick ingen av de bilder jag hade hoppats på denna dag men i väntan på snön bjöd tofsmesen mig på denna bild. 

Med det nya året kommer ofta några löften om förändring på det nya året, för oss fotografer kan det nya året vara starten på nya projekt. Ett löfte jag ger inför det nya året är att jag ska anstränga mig för att vara mer aktiv här på min blogg.

2012 innebär även starten på ett för mig nytt fotoprojekt. Vad detta innebär vill jag inte avslöja nu utan det får komma så småningom men bilder som är tagna för projektet kommer att visas här på bloggen. Bilden i detta inlägg är ett första litet steg i detta projekt. Motivet är Kungsstenarna i Ottenby naturreservat.